Grisslehamn och Singö - bildspecial

Grisslehamn är en tätort och hamnplats vid Ålands hav, i Väddö församling, Uppland.
Det ursprungliga Grisslehamn, idag kallat Gamla Grisslehamn och lokaliserat ett par mil söder om dagens Grisslehamn, nämns i historiska handingar första gången 1376 rörande postgången till Finland via Åland. Man tror emellertid att postturerna pågått redan långt dessförinnan.
Postverksamheten hade en mycket stor betydelse för Kronan då det var av yttersta vikt att få fram viktiga kungliga påbud vid krig såväl som fred. Posthanteringen var under långa tider den viktigaste sysselsättningen för Grisslehamnsborna vid sidan av fisket.
När en brand ödelade Grisslehamn 1754 bestämde Kronan att flytta Grisslehamn till dagens plats ett par mil norr om den gamla platsen. Det ursprungliga Grisslehamn kallades därefter Gamla Grisslehamn. Det viktigaste skälet att flytta byn var att den nya platsen hade en kortare sträcka över Ålands hav till Eckerö på Åland viket underlättade postroteböndernas överfart något. På den nya platsen uppfördes ett nytt posthus och militärkasern (nedlagd 1869).
Under kriget mot Ryssland 1808-1809 var Grisslehamn åter i centrum. Kommendanten på Åland, friherre Georg Carl von Döbeln flydde till Grisslehamn då ryssarna under general Kulnev invaderade ön. Kulnev förföljde von Döbeln över isen mot Grisslehamn men innan denne nådde byn utrymdes von Döbelns styrka till Älmsta så när på en mindre enhet under en ung fänrik. Denne möte Kulnev som hotade att bränna ner Grisslehamn om han inte drog sig tillbaka ett par kilometer. Efter en kortare betänketid drog sig fänriken undan trots att han riskerade krigsrätt. Kulnev stannade dock inte länge utan utrymde strax därefter Grisslehamn som därmed hade räddats.
Vid sekelskiftet 1800-1900 upphörde postrodderna. Därefter blev det nyöppnade Hotell Havsbaden (1903) (den vita byggnad som skymtar i bakgrunden) spa-verksamhet den viktigaste inkomstkällan. Hotellet, som hade karaktären av att vara en sommarrekreationsort med varma bad, ligger vid mynningen mot Ålands hav med storslagen utsikt. Verksamheten fick ett snabbt uppsving och redan 1907 räknades 1 300 sommargäster. Även om hotellet fortfarande bedriver verksamhet, inte minst som konferenshotell, så har den inkomstbringande färjetrafiken med Eckerölinjen och de ökande antalet sommargäster betytt mest för ekonomin de senaste tre decennierna. Eckerölinjen, som trafikerar sträckan Grisslehamn-Eckerö på Åland, är idag kanske det som mest förknippas med Grisslehamn.
Ur kulturellt hänseende har Grisslehamn även spelat en icke obetydlig roll. Mest känd av de kulturpersonlighter som bott här är författaren, konstnären och tecknaren Albert Engström (1869-1940). Han införskaffade år 1900 fastigheten Augustberg inte långt från posthuset som hade gjorde till sitt boningshus och som i dag är ett museum över hans liv. Även ett stall som tillhörde huset finns ännu kvar och tjänar idag som sommarcaféet "Kalaset". Mest bekant är ändå hans ateljé belägen på klipporna mot havet vid Engströmsviken på någon minuts promenad från boningshuset. Den lilla röda ateljén, något större än en friggebod, uppfördes 1906 efter ritningar av Carl Hagsten och Engström själv. Karaktäristiskt för den kulturminnesmärkta byggnaden är att den sida som vetter mot havet blev vitmålad i stället för röd för att tjäna som sjömärke. Till hans hem och ateljé kom många av hans vänner på besök ur dåtidens kulturella toppskikt. Det var bl.a. Carl Larsson, Anders Zorn, August Strindberg och Bruno Liljefors och även den tilltänkte mågen Evert Taube som blev inbjudna.
I Grisslehamn har även verkat och verkar andra mer eller mindre kända kulturpersonlighter som konstnären Karl "Xylografen" Andersson - som var nära vän till Engström - och sångaren Cacka Israelsson. Från Grisslehamn kommer även skådespelaren Krister Henriksson.
2006 firade Grisslehamn sitt 250-årsjubileum och det är inte alls omöjligt att byggnaden nedan fanns på plats då..

En gammal och väl använd slip nere i hamnen.
Det var inga stora båtar som rymdes i de här två båthusen.


Färsk fisk och glass går att inhandla i hamnen.













"Centrumbyggnaden" vid busshållplatsen med namn Grisslehamns Centrum.
Puben Grynnan var inte så välbesökt denna fredagseftermiddag i augusti. Men senare på kvällen, så...
Undrar just vad Bagarboden kan locka med?
En knapp mil norr om Grisslehamn ligger Singö beläget vid Singöfjärden.
Singö vackra träkyrka skymtar bakom den täta grönskan.
Den nedlagda ICA-butiken vittnar om den tid som svunnit. Men Singöborna kan andas ut - en störra livsmedelshall har byggts inte långt från kyrkan.
Sportanläggningen vid Singö skola. Här kan skolbarnen på raster och fritid leka och träna. Kanske några av dem så småningom tar plats i Grisslehamns stolta fotbollslag?
Hembygdsgården lockar med många välbevarade byggnader.
I Singö ligger Lotsberget med sjöräddningsstation och lotsplats med lotsarnas egen P-plats.

Strax öster om ön ligger Svartklubbens fyr. Bilden är tagen från Lotsberget.
Fyrbyggnaden består av ett massivt 12 meter högt runt stentorn med svartvit dagmarkering. Tornet byggdes ursprungligen för att eldas med en stenkolseld, därav dess tjocklek. På 1840-talet installerade man rovoljelampor och mässingsspeglar för förstärkning av ljuset. Från och med 1875 användes en fotogenlampa till fyrljuset. 1899 fick fyren en ny lanternin och fresnel-lins och har i stort sett behållit sitt utseende sedan dess. Sedan 1961 då fyren automatiserades och avbemannades, är fyrbelysningen eldriven och består av två stycken glödlampor på 1 000 watt. Var femtonde sekund ger fyren två långa blänk med grön, röd och vit sektor, och dess sken syns runt 16 nautiska mil. Sjöfartsverket är ägare till fyren, men de gamla fyrvaktarbostäderna är utsålda till privatpersoner. Fyrbygganden är statligt byggnadsminne.