Edsbro IF-Knutby IF 1-3 (0-1)

I den vackra försommarkvällen avreste två ur Roslagsstoppets kärna mot fredagkvällens fotbollsbegivenheter (29 maj) - tre matcher att välja mellan.
1/ Edsbro-Knutby på Lummevi
2/ Rö-Rånäs på Bladlunds Måleri Arena
3/ Upplands Ekeby-Väddö på Björnvallen
Allt medan god grillad kyckling med tillbehör avåts vid masugnen i Edsbro gick diskussionens vågor höga=vilken match ska vi se?
Efter diverse argumentation i vänskaplig anda beslutades; det blir Lummevi och det prestigefyllda derbyt mellan Edsbro IF och Knutby IF.

En grillad kyckling, lik denna, blev vår kvällsmat.

Vid "vändkorset" hälsades vi välkommen av vår gamle inkasserande vän som undrade var vi hållit hus sedan sist?
På huvudläktaren togs vi emot av bekantingarna Boxar´n, Tosse m fl som frågade samma sak.
Just då mindes vi inte när Lummevi fick se oss senast.
(Så småningom kom vi på att vi var på Lummevi var den 9 maj 2014 då Rosersberg utklassade gulsvart med 7-2).
Så till matchen:
Den under tidigare derbymatcher förtätade stämningen vägrade att infinna sig. Anslutningen från grannby Knutby var inte stor och publiken kunde räknas till 51 personer.
Edsbro hade sex ordinarie på frånvarolistan och när dessutom Edsbros tidigare stjärna Magnus Taxén dök upp i Knutbys röda tröja, ja, då gick det som det gick.
Förnedrande förlust med 1-3.
Edsbro spelade i gulsvart randig tröja, svarta byxor,
Knutby i helrött.
Målens rad:
min 22 0-1 en riktig rökare i mv:s högra kryss, Magnus Taxén så klart...
min 61 0-2 efter snyggt sologenombrott av Niklas Svensson,
min 80 0-3 efter frispark Stipe Caver
min 90 1-3 straffspark, tröstmål av Markus Sundell.

Så säg mig: Var är bollen, broder?

Edsbrospelarna lyckades rensa bort bollen efter en farlig hörna.

Två äldre gentlemen, den barhuvade är Roslagsstoppets utsände, följer med spänt intresse händelserna på  Lummevi IP.

Edsbro i gulsvartrandigt i ett av sina få intrång i röddressade Knutbys målområde.

Denna minnessten finns att beskåda utanför Edsbro vackra kyrka. Den är inte rest för att hylla...

... hjältarna från säsongen 1974.

Citat ur Edsbro IF:s historieskrivning:

"Den bästa säsongen klubben har haft är 1974 då man segrade i division 3 och kvalade till division 2 (motsvarande dagens Superettan). Tyvärr gick det inte vägen i kvalet som inleddes med förlust på bortaplan mot Arvika följt av vinst mot Derby hemma 2-1. I den avgörande matchen mot Blomstermåla på Idrottsparken i Norrköping föll Edsbro efter att ha jagat kvittering i andra halvlek varpå Blomstermåla kontrade in slutresultatet 2-0.

Framgångarna 1974 betydde att Edsbro tillhörde de 40 bästa lagen i Sverige och det näst bästa i Uppland efter Sirius som spelade i Allsvenskan."

Allt eftersom målen föll mörknade det på Lummevis IP.

På läktaren hördes repliken: - Förlora en fotbollsmatch kan jag acceptera. Men förnedras av Knutby på hemmaplan, nej fy för den lede!

Den kliniska utvärderingen av matchen gjordes i bilen vid färden mot Solna resp Stockholm. Vi hade, förutom god kyckling samt god varm korv och gott kaffe på Lummevi, fått oss till livs en rätt medioker fotbollsmatch som klart och tydligt pekade på bristerna i årets upplaga av Edsbro IF. Knutby IF var däremot bättre än förväntat, inte minst med tanke på deras katastrofala insats vi såg i Lohärad häromsistens.

Bäst i Edsbro och en riktig framtidsman om han stannar: Blott 14-årige estländaren Raiko Käer, som redan kan göra nästan allt på en fotbollsplan.

Lägg namnet på minnet, kära läsare!